måndag, februari 23, 2009

Jag har blivit utmanad

Jag har blivit utmanad.

UTMANINGEN
Regler:
Det här är svårare än du tror! Kopiera detta till din blogg, utmana 5 personer och berätta det för dom. Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn! Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord! Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma ord som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort. Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar!
Lycka till!

1. Vad heter du?: Kajsa
2. Ett ord på fyra bokstäver: Kopp
3. Flicknamn: Klara
4. Pojknamn: Konstantin
5. Yrke: Kock
6. Färg: Klargul
7. Klädesplagg: Kappa
8. Mat: Kalops
9. Sak i badrummet: Krok
10. Plats/stad: Kristinehamn
11. En orsak att vara sen: Klockan går fel
12. Något man skriker: Kom hit!
13. Film: Katt på hett plåttak
14. Något man dricker: Kranvatten
15. Band: Kraftwerk
16. Djur: Kanin
17. Gatunamn: Korsvägen
18. Bil: KIA
19. Sång: Kom och ta mig långt här ifrån


Jag utmanar: Mia O, Anna, Maria H, Elin och Jocke

tisdag, februari 10, 2009

Väntetid


Nu, efter fem ändrade tider, är jag hos tandläkaren. Men min tid började för snart en halv timma sen. Kommer jag få komma in idag? Eller ska de ändra min tid igen? Kommer sköterskan snart ut och säger 'Tyvärr, nu stänger vi. Vi hann inte med dig idag.' Det skulle inte förvåna mig...

måndag, februari 09, 2009

Superkrafter

Ja. Det är sant. När man blir mamma får man superkrafter.

Första magsjukenatten avklarad. Check!

torsdag, februari 05, 2009

Gästblogg: Åhej-åldern

Gästbloggare: Blorre

Kajsan verkar ha kommit in i den där åldern då varje ny händelse i livet tolkas som ett tecken på att man börjar bli gammal. Inbjudan till klassåterträff = gammal. Äter oliver = gammal. Sover dåligt om nätterna = gammal, eller åtminstone nybliven förälder. Nybliven förälder = gammal. Och så vidare. Jag minns själv hur det var att ha åldersnoja, trots att det var länge sen jag var i 25-årsåldern. Tack och lov slutar man bry sig när man passerat 30-strecket, åtminstone fram till 40-årskrisens mörka moln börjar hopa sig.

Häromdagen drabbades jag av insikten att jag har kommit in i åhej-åldern. Åhej-åldern karakteriseras av att man inte längre kan gå från golvsittande position, alternativt stolsittande position med sonen i famnen, till stående position utan att hjälpa till med ett klämkäckt "åå-hej". Nu har man alltså börjat låta ungefär som far- och morföräldrarna lät när man var liten. Skrämmande? Inte alls! Handen på hjärtat, nog är det omöjligt att inte dra lite på smilbanden när någon utbrister i ett lagom svenskt "åå-hej"?

Ålderstecken

Ett ganska tydligt ålderstecken är när man får en inbjudan till klassåterträff.
Grattis det är tio år sedan du slutade nian, det måste firas!

Jaså..?